tisdag 16 augusti 2016

Haglunds häl - min historia

Jag har märkt att jag får många träffar på mina inlägg om Haglunds häl/ deformitet och har även fått mail från flertalet som har samma, eller liknande symtom/ diagnos. Därför har jag sammanställt mina erfarenheter och den kunskap som jag har samlat på mig under resans gång i detta inlägg. 

Det här är Haglunds häl


Enkelt förklarat från Vårdguiden 1177 i kapitlet "Ont i hälen"
Slemsäcksinflammation
Slemsäckarna kan bli irriterade om en led eller sena överbelastas eller utsätts för långvarigt tryck. När en slemsäck irriteras kan en inflammation uppstå. Då bildas mer vätska i slemsäcken och den blir större och kan börja ömma. Slemsäcksinflammation kallas också för bursit. Besvären är vanligast hos kvinnor. 


Bursa = slemsäck. Bursit = slemsäcksinflammation.
Bild från American Collage of Foot and Ankle Surgeons

Inflammation i slemsäcken på baksidan av hälen, vid hälsenefästet, beror ofta på att en sko, pjäxa eller skridsko har tryckt mot hälen. Ofta kan man både se och känna att det finns en svullnad, som en liten kudde, på baksidan av hälen. Svullnaden kan sitta bara på ena sidan, eller på båda sidorna av hälsenan. Ibland kan det också kännas ömt.
Om inflammationen sitter i slemsäcken innanför hälsenans fäste känns det ofta irriterat där. Ibland kan det värka, och göra ont när man går eller springer. Det kan också kännas ömt när man trycker på området. Oftast är det löpning som utlöser dessa besvär, men de kan också bero på att man fått ett slag eller spark mot hälen.
Irritationen av slemsäcken på baksidan av hälen försvinner oftast efter några veckor om man byter till skor som inte trycker mot hälen. Ibland kan man också behöva ändra träningsmetoder under en period eller vila.
Slemsäcksinflammation innanför hälsenans fäste kan vara svårare att behandla och kräver ofta vila från träning under flera veckor. Ibland kan en kortisonspruta hjälpa.
Om man har mycket ont kan man pröva receptfria läkemedel som har både antiinflammatorisk och smärtstillande verkan, så kallade coxhämmare, men om man inte blir bättre inom ett par veckor kan man kontakta vården. Om besvären inte går över av sig själv kan man ibland behöva en operation. Ibland, men det är ovanligt, kan slemsäcken bli infekterad. Då gör det intensivt ont och man kan få feber. Då kan man behöva behandlas med antibiotika.
Haglunds sjukdom
Om inflammationen i slemsäcken på baksidan av hälen blir långvarig kan en bestående knöl bildas där. Detta kallas ibland för Haglunds sjukdom eller Haglunds häl och är vanligare hos unga kvinnor än hos män. Den som från början har ett utstående hälben har större risk att få besvär.
Behandlingen är att försöka anpassa de skor som trycker på det svullna området eller byta skor. Om inte detta hjälper kan man i undantagsfall behöva en operation.
En tydlig och bra förklaring finns även att läsa på American Collage of Foot and Ankle Surgeons (engelska) eller lyssna på klippet från FootScientific (engelska) som förklarar om själva deformiteten. 

tisdag 5 april 2016

Säsongsfinal i Åre

Äntligen i mål med säsongen
I lördags åkte jag det sista loppet för säsongen i och med mitt deltagande i Årefjällsloppet. Jag tror inte att jag någonsin tidigare har känt sådan lättnad över att säsongen äntligen är över. De sista loppen, Birken och Åre, blev två riktigt tunga lopp då kroppen inte alls ville vara med och formen var i botten. Kroppen pallade helt enkelt inte en fullspäckad säsong med tävling nästintill varje helg med den grundträningen jag hade med mig och på slutet var jag därför för sliten för att kunna återhämta mig i tid.

torsdag 24 mars 2016

Birkebeinerrennet 2016

Förra helgen körde jag Birken för första gången och det är kul att äntligen ha fått testa på detta speciella lopp som kräver att man åker med en 3,5kg tung ryggsäck packad med en förutbestämd utrustning. Det blev en relativt fin dag över fjället, en del moln, en hel del motvind men också soligt. Jag valde att åka med fäste och upplevde att jag hade väldigt bra skidor med bergbett utan att för den delen tappa nämnvärt på glidet. Sämre var det väl då med känslan i kroppen, jag var väldigt trött bitvis och hade en rejäl dipp då jag var tvungen att stanna till och gå upp för en backe. I mål var jag sedan helt slut men ändå på något vis nöjd med att jag faktiskt tagit mig hela vägen dit.

Det är tydligt att den missade grundträningen i somras (pga fotoperationen) spelar in i återhämningen som blir allt svårare efter varje lopp och jag var nog inte riktigt återställd sedan Vasaloppet. Det är riktigt svårt att hitta balansen mellan vila och träning såhär i slutet på säsongen, vad är lagom för att inte tipppa över på fel sida? Inför säsongsavslutningen i Åre om knappt 1,5 vecka hoppas jag på att kroppen ska kännas piggare igen och att det blir en bra dag med fina förutsättningar i spåret.


måndag 7 mars 2016

Vasaloppet 2016

Då är säsongens längsta lopp genomfört, 9 mil stakning från Sälen till Mora, och kroppen mår som den förtjänar såhär dagen efter. Jag följde upp förra helgens placering med en ny tiondeplats vilket jag är nöjd med. Samtidigt är jag missnöjd med tiden, hade velat vara närmare tjejerna i toppen och slå min bästa tid på 4.42. Kände redan efter några hundra meter på startgärdet att kroppen inte svarade 100 % och jag blev riktigt stum i första backen som då bara handlade om att överleva och ta sig upp. 

söndag 28 februari 2016

Ryckig och tuff Tjejvasa 2016

Prisutdelning, här med placering 4-10 i Tjejvasan 2016
Redan på förhand kunde man räkna ut att årets Tjejvasa skulle bli tuff när man läste startlistan och starka åkare radades upp en efter en efter varandra. Inspirerande läge minst sagt. Att detta även stämde i verkligheten visade sig när tätgruppen i början bestod av så många som drygt 20 åkare vilket är väldigt ovanligt i långloppssammanhang i damklassen, men kul att se att intresset växer! Noterbart är också att jag endast såg en (kanske två) som åkte med fäste där framme, resterande stakade vilket också är en stor skillnad till om man bara ser tillbaka tre-fyra år då betydligt färre åkte på blanka skidor.